Direktivet om hållbarhetsrapportering för företag (CSRD): En guide för företag

Direktivet om hållbarhetsrapportering för företag (CSRD) är den europeiska lag som fastställer obligatorisk miljö-, social- och bolagsstyrningsrapportering (ESG-rapportering) som ska användas vid sidan av den finansiella rapporteringen. Dess mål är att säkerställa att investerare och andra viktiga intressenter har relevant information om företagets påverkan, risker och möjligheter i samband med ESG-relaterade frågor, inklusive klimatförändringar.

Ungefär 50 000 företag i Europeiska unionen (EU) och utanför kommer att behöva följa CSRD under de kommande åren. Det är ett omfattande, obligatoriskt krav och införs fasvis från 2024 till 2029. Från och med januari 2024 gäller den för EU-baserade företag och dotterbolag som omfattas. Sedan, under de kommande fyra åren, kommer lagen att utvidgas till fler organisationer i EU, plus företag som bedriver verksamhet i EU – även om de är baserade någon annanstans. 

Företag som initialt omfattas av CSRD måste börja samla in data 2024 för att vara förberedda att rapportera 2025. Och datainsamling kommer att ta tid, särskilt för företag som för närvarande inte spårar eller rapporterar några ESG-mått. ​​Senast 2029 måste alla organisationer som berörs av CSRD följa reglerna.

CSRD är ett brett upplysningskrav som täcker ett brett spektrum av ämnen inom ESG-faktorer. De europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering (ESRS) är de tekniska kraven inom CSRD. Organisationer måste använda ESRS för att följa CSRD.

De övergripande upplysningarna och principerna krävs för alla företag som berörs av CSRD. De ärendespecifika upplysningarna om miljö, sociala frågor och styrning krävs endast när ämnet bedöms vara väsentligt för företaget.

Alla företag kommer att vara skyldiga att rapportera enligt E1, klimatförändringsstandarden. Denna standard är den enda som inte omfattas av dubbel väsentlighet, så även företag som säger att den inte är väsentlig måste förklara hur och varför de kom fram till den slutsatsen. E1 omfattar utsläpp av växthusgaser – inklusive scope 3. Enligt denna standard måste företag också tillhandahålla en utvärdering av klimatrisker och eventuella planer för att mildra och anpassa sig till klimatförändringarna.

ESRS kräver att organisationer genomför en dubbel väsentlighetsbedömning för att följa CSRD. Dubbel väsentlighet avser effekten av ESG-frågor på människor och miljö, såväl som på ett företags ekonomiska framgång i termer av risker och möjligheter som presenteras för företaget.

I en dubbel väsentlighetsbedömning måste organisationer avgöra vilka ESG-frågor som är mest väsentliga för deras verksamhets framgång och samhällspåverkan. De måste förstå och rapportera om hur deras verksamhet påverkas av hållbarhetsfrågor (inåtriktad påverkan) och hur deras affärsverksamhet påverkar samhället och miljön (utåtriktad påverkan).​​

För att följa CSRD kommer företag också att vara skyldiga att låta en tredje part säkerställa sin hållbarhetsinformation och data.

Företag kommer först att bli ålagda att säkra begränsad granskning från en tredjepartsrevisor. CSRD beskriver sedan en tidslinje för företag att övergå till rimlig säkerhet, där en tredje part kommer att genomföra en omfattande bedömning av ett företags hållbarhetsupplysningar och relaterade verksamheter.

CSRD är en utvidgning av EU:s tidigare ESG-rapporteringskrav enligt NFRD. NFRD, som antogs 2018, fokuserade på krav på finansiell rapportering och gav företag riktlinjer för att redovisa sin strategi för att hantera miljömässiga och sociala utmaningar i sina årsredovisningar, tillsammans med finansiella mätvärden. När CSRD lanseras kommer det att ersätta NFRD.

EU:s CSRD och CSDDD tjänar unika men sammankopplade syften. Medan CSRD sätter standarden för transparent ESG-rapportering och upplysningar, är CSDDD ett rättsligt ramverk som kräver att företag inrättar due diligence-processer för att proaktivt identifiera, förebygga och mildra människorättsfrågor och miljöpåverkan som härrör från deras värdekedja.

Kort sagt, tänk på CSDDD som en mekanism för företag att skapa system som förbättrar deras organisations hållbarhetsprestanda. CSRD täcker sedan rapporteringskraven för företag som påverkas av CSDDD och därefter.

SEC:s regel om klimatinformation, som presenterades i mars 2024, har en mycket snävare omfattning än CSRD. Till skillnad från CSRD gäller SEC:s regel om klimatredovisning endast för börsnoterade företag i USA och är inriktad på rapportering av växthusgasinventering och klimatriskredovisning. Det är värt att notera att SEC endast kräver rapportering för scope 1 och scope 2 (och inte scope 3). Företag som omfattas av både CSRD och SEC:s klimatregler kommer att vara skyldiga att följa båda.

Europeiska kommissionen inrättade CSRD för att säkerställa högkvalitativ och tillförlitlig offentlig rapportering från företag och bidra till att skapa en kultur av större offentlig ansvarsskyldighet. I årtionden har ESG-rapportering varit frivillig, och frivilliga ramverk har framkommit för att hjälpa företag att rapportera sina ESG-mått. Men utan lagar som säkerställer att alla organisationer rapporterar eller ett enda ramverk att basera sin rapportering på, har intressenter svårt att göra en rättvis bedömning av informationen som lämnas av flera företag eller till och med samma företag över flera rapporteringsperioder. Detta har komplicerat beslutsfattandet för investerare, kunder, konsumenter, partners och leverantörer. Med tanke på CSRD:s breda räckvidd – både inom Europa och utanför – kan kunder, investerare och andra intressenter be dig om information i enlighet med CSRD, även om lagen inte gäller dig direkt.

Oavsett om du precis har börjat spåra och mäta dina ESG-mått eller om du bara håller på att uppdatera dig om de senaste regelverken, kan Net Zero Cloud hjälpa till. Kolla in vår webbsida, demo och datablad för att lära dig mer.