Vad är cloud computing? Fyra typer och hur det fungerar

Cloud computing är ett sätt att komma åt information och applikationer online istället för att behöva bygga, hantera och underhålla dem på egna hårddiskar eller servrar. Det är snabbt, effektivt och säkert.

Men det är också lite mystiskt. Även om de flesta av oss har använt molnet i flera år, ekar frågan fortfarande inom många organisationer: vad är egentligen cloud computing?

Oavsett om det är du som vill förstå det bättre, eller om du försöker hjälpa din organisation att använda det effektivare, får du hjälp i den här guiden. Här får du lära dig mer om:

• Vilka typer av cloud computing som finns
• Varför så många företag använder cloud computing
• Hur cloud computing skyddar känsliga data
• Hur framtidens cloud computing skulle kunna se ut
• Hur Salesforce Platform kan hjälpa dig.

Innehållsförteckning:

• Vad är cloud computing?
• Vem kan använda cloud computing?
• Hur fungerar cloud computing?
• Fördelarna med cloud computing för ditt företag
• Hur säkra molntjänster skyddar ditt företag
• Typer av molntjänster du bör känna till
• Tre molntjänster som kan hjälpa ditt företag
• Exempel på molntjänster hemma och på jobbet
• Hur började cloud computing?
• Framtiden för cloud computing

Enkelt uttryckt är cloud computing ett sätt att komma åt tjänster via internet istället för på din dator. Du kan använda molnet för att komma åt applikationer, data och utvecklingsverktyg var du än befinner dig. Oavsett om du jobbar via telefonen från ett fullsatt tåg i Chicago eller med din bärbara dator på ett hotell i Hong Kong kan du komma åt samma information, eftersom allting finns online.

Det korta svaret är: alla. Molnet finns överallt – från telefonen och bilen till smartklockan och favoritmatbudet.

Men för företag är cloud computing extra användbart. Eftersom molntjänster erbjuder flexibilitet och skalbarhet används de redan idag av företag av alla storlekar och inom alla branscher. På företag används cloud computing för rutinuppgifter som dataskydd, mjukvaruutveckling, dataanalys, katastrofåterställning, virtuella skrivbord, servervirtualisering och kundriktade applikationer.

Enkelt uttryckt är cloud computing ett pussel med tre grundläggande bitar:

1. Leverantörer av molntjänster lagrar data och applikationer på fysiska maskiner installerade på platser som kallas datacenter.
2. Användare får åtkomst till dessa resurser.
3. Internet sammanför leverantörer och användare direkt över långa avstånd.

Även om bitarna är enkla, är tekniken för att sätta ihop dem komplex. För att du ska få en uppfattning av det kan du fundera på hur saker och ting fungerade innan molnet. Företagens IT-team hanterade sina egna datacenter på plats, vilket krävde regelbundna uppdateringar av hårdvara, ledde till enorma elräkningar och en hel uppsjö av fastigheter och lokaler. Det var dyrt, opraktiskt och ineffektivt.

Men det behövs inte längre. Företag som tidigare drev sina egna datacenter behöver inte längre oroa sig över att tillhandahålla, skydda, anpassa, underhålla och uppgradera infrastruktur. De fokuserar bara på att skapa fantastiska upplevelser för sina kunder, i motsats till den tekniska logistiken. Det har förändrat och förenklat hur företag hanterar sina IT-resurser på ett dramatiskt sätt.

Som ett exempel erbjuder många molnleverantörer abonnemangsbaserade tjänster. Mot en månadsavgift får kunderna tillgång till alla dataresurser som de behöver. Det innebär att de inte behöver köpa programvarulicenser, uppgradera föråldrade servrar, köpa fler maskiner när de får slut på lagringsutrymme eller installera programuppdateringar för att hålla jämna steg med föränderliga säkerhetshot. Allt det gör leverantören åt dem.

I det avseendet är cloud computing lite som att hyra en bil. Användaren får köra fordonet, men det är upp till ägaren att reparera och underhålla bilen, och byta ut gamla bilar mot nya när det är dags. Och om användaren någon gång skulle behöva en uppgradering för att kunna hantera fler affärer, är det lika enkelt som att skriva på ett nytt hyresavtal och byta nycklar.

Nu när du förstår hur det fungerar är det nog enkelt att se alla fördelarna med molnlagring. Några av de viktigaste är till exempel:

Med molntjänster lagrar, hämtar och delar du snabbt och enkelt information.

Eftersom information flödar mellan olika platser och enheter kan medarbetarna jobba tryggt och säkert oavsett var de befinner sig. Det ökar produktiviteten, förbättrar samarbetet och skapar nöjdare medarbetare.

Själva hjärtat i cloud computing är idén om "multitenans". Det betyder att en enda leverantör av molntjänster har många kunder som använder samma datorresurser. Det är som i ett hyreshus: även om invånarna delar bekvämligheter och infrastruktur – och så klart väggar, ventiler och vattenledningar – är alla fria att inreda sin egen lägenhet som de vill.

Cloud computing är fördelaktigt ur bokföringssynpunkt, eftersom det gör att IT-infrastruktur kan bokföras som driftskostnad istället för som kapitalutgift. Oftast är detta fördelaktigt för resultatet, då driftskostnader är avdragsgilla och betalas i takt med att de uppkommer. Det ger mer flexibilitet, mindre slöseri och ofta bättre avkastning på investeringarna.

Med de flesta molnleverantörer kan kunderna lägga till eller ta bort molntjänster utifrån behov. Det innebär att molnbaserade tjänster kan skalas upp eller ner i linje med företaget. Du kan lägga till eller ta bort bandbredd, användare och tjänster, och till och med lägga till fler tjänsteleverantörer. Dessutom automatiserar många leverantörer av molntjänster denna anpassning åt dig, så att dina team kan lägga mer tid på kunderna och mindre tid på att planera kapaciteten.

Molnleverantörer uppdaterar regelbundet sina säkerhetsprotokoll för att skydda användare mot cyberhot. En av de största fördelarna med cloud computing är därför säkerheten.

Tänk på molnet som en bank. Dina pengar är säkrare på ett bankkonto än under madrassen. På samma sätt är dina data säkrare hos en molntjänstleverantör än på ett osäkrat nätverk i hemmet eller på jobbet.

Hos ledande molnleverantörer som Salesforce arbetar experter inom datavetenskap och cybersäkerhet, som uppdaterar systemen och skyddar kundernas information, och som dessutom tar hand om den krävande uppgiften att uppfylla alla regulatoriska krav. Det gör att företagen slipper rekrytera och behålla cybersäkerhetsexperter, sammanställa team som enbart jobbar med efterlevnad, felsöka buggar och anpassa sig efter nya säkerhetshot.

Även idén om redundans är avgörande. Det innebär att molnet inte bara lagrar data utan dessutom säkerhetskopierar den. För att förstå hur praktiskt detta är kan du föreställa dig att du jobbar med ett viktigt dokument när det plötsligt blir strömavbrott. Innan molnlagringens tid hade du kanske förlorat ditt arbete för gott om du inte hade sparat det på hårddisken i tid. Nu finns det kvar och väntar på dig när strömmen kommer tillbaka, eftersom det har sparats automatiskt i molnet.

Just säkerhetsfördelar är anledningen till att några av världens största företag har flyttat sina applikationer till molnet med Salesforce, efter att noggrant ha testat molnets prestanda och skydd.

Om du undrar vilken typ av molntjänster som passar bäst för ditt företag, finns det flera alternativ att välja mellan:

Externa molnleverantörer äger och hanterar offentliga moln som används av allmänheten. De äger all hårdvara, mjukvara och infrastruktur som utgör molnet. Kunderna äger den data och de applikationer som finns i molnet.

Organisationer av alla slag, från företag till universitet, kan ha privata moln (även kallade företagsmoln, interna moln och lokala moln) som används exklusivt av organisationen själv. De äger då molnets underliggande infrastruktur och är värd för den antingen på plats eller på distans.

Hybridmoln förenar privata moln med offentliga moln för att utnyttja det bästa av två världar. I allmänhet använder organisationer privata moln för kritiska eller känsliga funktioner och offentliga moln för att möta tillfälligt ökade behov av datalagring. Data och applikationer flödar ofta automatiskt mellan dessa båda moln. Detta ger organisationer ökad flexibilitet utan att behöva överge befintlig infrastruktur, efterlevnad och säkerhet.

När företag använder flera moln från olika leverantörer talar man om ett multimoln.

Ett multimoln erbjuder många potentiella fördelar. Att använda flera olika leverantörer innebär till exempel att du kan välja och blanda mellan olika funktioner och olika funktionalitet. Om du till exempel jobbar med ett projekt som är särskilt känsligt, kan du köra det på ett moln som har extra säkerhetsfunktioner. Eller så kanske ditt företag är multinationellt. Team i Asien och Nordamerika kan använda olika molnleverantörer baserat på vilken leverantör som erbjuder den bästa tjänsten i den aktuella regionen, eller vilken som är bäst på regelefterlevnad i just det landet. Faktum är att Salesforce nyligen inledde ett samarbete med alla stora offentliga moln för att lansera Hyperforce, vår infrastruktur av nästa generationen, som hjälper företag över hela världen att skala upp säkrare än någonsin tidigare.

Ditt företag måste bestämma inte bara vilken typ av moln det vill använda, utan också vilka typer av molntjänster det behöver.

Det finns tre huvudsakliga alternativ:

• Programvara som en tjänst (SaaS)
• Infrastruktur som en tjänst (IaaS)
• Plattform som en tjänst (PaaS)

Programvara som en tjänst (SaaS) är den vanligaste typen av molntjänst. Medan användare tidigare var tvungna att ladda ner programvara och installera den på sina datorer, levererar SaaS via internet kompletta applikationer redo att användas, vilket sparar mycket arbete för personalen på teknikavdelningen. Underhåll och felsökning hanteras helt och hållet av leverantören.

Programvaror utför vanligtvis specifika funktioner, är intuitiva att använda och inkluderar ofta omfattande kundsupport. Med Salesforces Customer 360 CRM-verktyg kan användare exempelvis skräddarsy apparna utifrån behov, helt utan kodning eller programmering.

Infrastruktur som en tjänst (IaaS) innebär att man kan välja de delar man vill ha när det gäller datahantering. Det förutsätter att det redan finns en grundläggande IT-infrastruktur på plats, som sedan kan utökas med olika byggstenar utifrån behov.

Detta alternativ fungerar bäst för organisationer som har egna operativsystem, men vill ha verktyg som stöttar dessa system över tid. Att ansluta till servrar, brandväggar, hårdvara och annan infrastruktur ger företag friheten att anpassa sina system med förbyggda komponenter.

IaaS kan fungera som en slags byggställning där specifika projekt som har unika IT-krav kan utföras. Till exempel kan ett företag som utvecklar ny programvara använda IaaS för att skapa en testmiljö innan programvaran lanseras. Ett e-handelsföretag kan använda IaaS för att hosta sin webbplats. I det sistnämnda exemplet är IaaS optimalt, eftersom dess infrastruktur kan skalas upp snabbt som respons på tillfälliga toppar i trafiken – till exempel vid en utförsäljning.

Plattform som en tjänst (PaaS) tillhandahåller byggstenarna för att skapa programvara. Det omfattar utvecklingsverktyg, kodbibliotek, servrar, programmeringsmiljöer och förkonfigurerade appkomponenter. Med PaaS hanterar leverantören administrativa problem som rör säkerhet, infrastruktur och dataintegration. Resultatet är att användarna kan fokusera på att bygga, hosta och testa appar, vilket de kan göra snabbare och till en lägre kostnad.

I takt med att tekniken fortsätter att utvecklas blir cloud computing allt vanligare. Och det förvandlar det moderna livet totalt – både hemma och på jobbet.

I ditt privata liv använder du förmodligen molntjänster utan att vara medveten om det. Istället för att lagra gamla videoband eller LP-skivor i skåp eller på hyllor, kommer du numera åt dem virtuellt genom molnbaserade streamingtjänster som Netflix och Spotify. Och alla bilder och kommentarer som du lägger upp på sociala medier? Även sociala nätverk som Facebook och Twitter lagrar dessa i molnet.

På jobbet brukade du tidigare lagra dina filer på hårddisken, och förlorade dem ofta efter en systemkrasch eller ett strömavbrott. Nuförtiden lagrar du dem troligtvis i molnet, vilket innebär att dina ändringar sparas i realtid och att du kommer åt dina filer var du än befinner dig.

Kanske använder din organisation dessutom molndriven programvara för att hantera kundrelationer (CRM), vilket innebär att man enkelt kan anpassa kommunikationen med kunder, hantera leads och anpassa marknadsföringsarbetet mellan olika avdelningar. Kanske används även molndrivna lösningar på HR-, ekonomi- och logistikavdelningarna. I dessa och många andra typer av företagsanvändningar kan cloud computing möjliggöra högre säkerhet och effektivare datainmatning, och inte minst tidsbesparande automatisering.

Även om cloud computing nu har blivit en självklar del av det moderna samhället, tog det mycket längre tid än många tror innan det slog igenom på riktigt.

För att få en skymt av hur oansenligt allting började måste vi bege oss tillbaka till 1996. Det var då Compaq Computer Corporation myntade begreppet "cloud computing" i en affärsplan. Termen var ny, men koncepten bakom hade redan slagit rot. I vissa tekniska utvecklingar under 1970- och 1980-talet användes till exempel tidiga versioner av molnet. Och redan i början av 1990-talet dök internet upp i form av ett moln i patentdiagram.

Salesforce var en tidig pionjär inom molnlagring. År 1999 lanserade företaget molnbaserad CRM-mjukvara som skulle ersätta klassiska datorbaserade CRM-system. Eftersom datorerna på den tiden var stora och dyra, designades de första versionerna av molnet för att ge flera användare tillgång till en och samma maskin. Salesforce vände upp och ner på denna idé. Istället för att använda molnet för att koppla samman användare med hårdvara, använde Salesforce det för att istället koppla ihop användarna med mjukvara. Därigenom visade man för första gången hur molntjänster skulle kunna användas i stor skala.

Faktum är att Salesforce var det första storskaliga exemplet på cloud computing. Med traditionell programvara var företag tvungna att köpa många licenser och installera fysiska kopior på varje medarbetares dator. Med Salesforce kunde de – stora företag likväl som små startup-bolag – komma åt applikationen utifrån behov via internet, och använda den för att expandera sin verksamhet. Denna banbrytande nya metod att använda programvara var enkel, effektiv och prisvärd, och lade grunden för den form av cloud computing som vi använder idag.

Även om cloud computing redan har kommit långt har resan bara börjat. Dess framtid kommer sannolikt att omfatta exponentiella framsteg på området bearbetningsförmåga, pådrivna av kvantberäkning och artificiell intelligens, och andra nya tekniker för att öka användningen av molnet.

Här följer några utvecklingar som snart kan komma till ett molnbaserat landskap nära dig:

• Stora och små företag kommer att skapa fler hybridmoln.
• Fler företag kommer att börja tillämpa multicloud-strategier för att kombinera tjänster från olika leverantörer.
• Plattformar med låg kod kommer att göra tekniken ännu mer tillgänglig för alla. Dessa kommer att ge vanliga människor möjligheten att skapa sina egna appar och därmed lösa problem utan att behöva ta hjälp av en programmerare.
• Kroppsnära teknik och sakernas internet (IoT) kommer att explodera även framöver. Vad som började med molnanslutna träningsarmband, termostater och säkerhetssystem kommer att utvecklas vidare mot nästa generations sensorer i kläder, bostäder och samhällen.
• Molnbaserade tjänster kommer att integreras med bil-, flyg- och kommersiella tjänster för att möjliggöra smidigare transportupplevelser för allmänheten. Självkörande bilar och autonoma taxiflyg kommer att möjliggöra bekvämare, säkrare och behagligare pendling.
• Företag kommer att dra nytta av cloud computing vid sidan av 3D-utskrift för att erbjuda skräddarsydda produkter på begäran.

Det är omöjligt att veta hur molntjänsterna kommer att se ut i framtiden. Men ändå måste man förbereda sig inför för det, genom att förstå vad cloud computing är, hur det fungerar och hur det kan gynna ditt företag – idag, imorgon och i många år framöver.